Philemon Arthur and the Dung
Det går inte att skriva en ordentlig genomgång av proggen utan att nämna Philemon Arthur and The Dung. Gruppen är förmodligen den mest mytomspunna genom hela Sveriges musikhistoria.
Det finns en enkel anledning till detta - nämligen att ingen vet vilka de är.
Philemon Arthur and the Dung visade sig endast offentligt klädda i tomtedräkt eftersom de inte ville att folket i deras hemby skulle veta få att det var dem. Det finns olika teorier om vilka som är männen bakom musiken, det påstås ofta att den hemliga duon i själva verket är Mikael Wiehe och hans bror Thomas och det sägs också att det är den skånska gruppen Risken finns med Gunnar Danielsson och Lars Fernebring. Men troligen är de bara två vanliga skånska pågar som helt enkelt inte ville bli kända. De gjorde sina skivor som en uppmaning till folk att alla kan spela musik, att det enda som står i vägen är en gnutta fantasi.
Som instrument använde de allt från gitarrer och leksakspiano till kastruller och element. Deras texter var synnerligen speciella och humoristiska, samtidigt som man kan ana ett dolt allvar bakom de galna formuleringarna. Med låtar som In kommer Gösta, Naturen och Henning i sin presenning så blev de den skånska duon kända över hela landet.
Gruppens musik var från början inte tänkt att bli utgiven. Det var Träd, gräs och stenar som mottog en inspelning från duon som de sedan lämnade vidare till skivbolaget Silence. Resultat blev ett självbetitlat dubbelalbum som gavs ut 1971. Albumet blev kultförklarat och fick till och med en grammis 1972 för bästa svenska LP.
Grammisvinsten blev dessvärre inte populär bland alla och resultatet blev att Grammisgalan sedan lades ned för att inte tas upp igen förrän efter 15 år. Men det var säkert inte bara på grund av Philemon Arthur and the Dungs vinst som galan lades ned för Grammisgalan har alltid varit en plats för de kommersiella artisterna att bli uppmärksammade, men nu vann istället proggbanden alla priserna. Det måste ha varit en hård smäll för de kommersiella skivbolagsbossarna.
Det finns två olika förhållningssätt till Philemon Arthur and the Dung, en del menar att deras verk inte ens borde få kallas musik och är helt olyssningsbara medan andra tycker att de är musikaliskt geniala. Oavsett vad man tycker så kan man inte bortse den stora portion av humor och spelglädje som finns i deras musik.
1987 fick Silence en oväntad överraskning på brevlådan i form av en kakburk titulerad äkta skånska naturljud. I kakburken låg ett kassettband med 25 nya låtar, inspelade under mycket primitiva förhållanden. Den kommande plattan fick namnet Skisser över 1914 års badmössor. Silence har givit ut två samlingsskivor med alla gruppens låtar och tidigare ej utgivet material.
Philemon Arthur and the Dung fortsätter att locka till skratt och dyker upp då och då med oväntade låtar, de har till exempel gjort en tolkning av Bob Hunds Reinkarnerad exakt som förut.
Man vet aldrig när de dyker upp nästa gång.
